den perfekta italienska dagen

Idag på morgonen kom la nonna förbi för att visa oss hur man gör pasta. Helt otroligt att se hur mjöl, vatten och salt kan bli en silkeslen deg som sen förvandlas till tio olika sorters pasta, enbart med hjälp av ett bakbord och en kökskniv! Vi gjorde till och med spaghetti! Utan kavel, utan maskin. De var grymt goda också, vi åt upp dem till lunch :) Båda nonnorna tyckte vi var så duktiga och smarta. Men det var bara jag och den andra tjejen, Rony, som borde prova, killarna fick verkligen kämpa för att komma fram till bakbordet. men nu kommer jag att bli en bra husmor, nu kan jag ju göra pasta på riktigt! Sen ringde Emi från kostallet för att ett par kossor hade rymt så killarna fick sticka upp där i ilfart för att rädda honom (och kossorna).

Efter lunch skulle vi allihopa följa med Emi upp till stallet och agriturismon. Det var något som behövde flyttas. Vad som ska hända eller hur är inte alltid helt tydligt, men när vi kom dit så fattade vi att det behövde lyftas ca 1000 liter vindruvor. från en gigantospann genom en maskin som tog bort grenarna och mosade dem och som sen spottade ut dem i en annan gigantospann. 700 liter must blev det till slut. Imorgon ska alltihopa ner igen tror jag. Medan killarna städade efter det så gjorde jag och Rony ricotta. Så på en dag har det blivit pasta, vin och ost. Och så har vi matat alla korna och hästarna och hundarna. Så nu är det bara middag kvar! Ikväll: Minestrone, antingen med eller utan trippa, och sen okänd secondo, vin, ost och sallad till. Plus bröd som bagaren bakar med deras eget mjöl (som de maler själva i sin egen kvarn). Helt galet!

Fikon

Nu har jag äntligen hittat fikonträden! Igår åkte vi iväg på ett traktorsläp, såklart utan att vet avart vi skulle eller varför som sig brukar. Det visade sig att vi skulle plocka kastanjer och kolla om kakina va mogna. Men där fanns det även ett par fikonträd, med massor med mogna fikon! Såklart kom vi dit precis när det började bli mörkt, time management verkar inte så stort här. Så det blev inte så mycket plockat, lite valnötter, några äpplen, och ett fåtal fikon. Så jag och Simon bestämde att vi skulle gå tillbaka idag för att plocka kastanjerna. Det slutade med att vi mest åt fikon. Det fanns inte så många bra kastanjer, de flesta var för små, men det var kul att klättra i träden för att försöka nå dem. Fikonen var däremot gudomliga. Och hundarna som hade följt med oss ut insåg att fikonskal var det bästa de visste. En av dem började till och med leta upp fikon som låg på marken och åt dem rakt av.

Det är härligt höstruskigt nu. Alla kläder på för att inte frysa. Det verkar bara vara jag som är van vid sånt här väder, men det gör mig jätteglad! Luften är så frisk och så är det så skönt att komma in igen och känna hur fingrar och tår tinglar. Trodde aldrig jag skulle längta efter kyla, men så länge solen lyser lite och det inte regnar så! Dessutom kan man alltid gå och värna sig hos djuren. Här finns både mjölkkor och biffkor (inte för att jag ser nån skillnad på dem) och hästar. Och massa hundar och katter så klart. Nice nice!

Uppdate

Det har varit dåligt med nät de senaste veckan, så här kommer ett hopplock av bloggtexter jag skrivit men inte lyckats posta.
Nu är jag i Basilicata, i en liten by som heter Cancellara och WWOOFar igen.

Håll till godo!

När vi kom till Elba så hade vi nog en illusion om bussar och kommunala transportmedel. Det visade sig att det går två bussar om dagen. En i varje riktning. Så var det med det. Men man kan hyra motorcykelhjälmar här. Så jag har en extremt fulsnygg turkosblå hjälm nu. Vi har kollat in en stor del av öns stränder. Bara vi och de galna tyskarna som badar. Italienarna ligger mest på stranden och fixar den redan perfekta brännan. Men det är riktigt glest mellan folket, ingen rusning direkt... skönt. Gör det mycket roligare att åka motorcykel också. Vi kör mest på näsan och roliga skyltar. När det blir förvirrat, vilket det ganska lätt blir eftersom här inte finns något at orientera sig efter så kollar vi gps:en. Vi har svart varit runt hela ön nu, vi skulle ta sista biten idag, men det verkar som det ska bli regn så vi e lite tveksamma att ge oss ut. Det blir nog en lugn dag med fix istället. Jag behöver till exempel skicka ett mail till nästa gård så jag har nånstans att ta vägen efter att B har åkt till Modena nästa måndag.

Pengarna är snart slut igen. Eftersom kortet inte funkar så gör det livet lite mer spännande. Tur att det är lågsäsong. Vi bor i stort sett gratis... Campingen stänger i mitten av oktober. Nu är det bara vi och kanske tio till här. Ingen kö till duscharna i alla fall. Får se om jag lyckas ta mig hela vägen till Napoli med min sista 50lapp. Det borde gå... Annars vet jag nu hur man fixar nya pengar. Western Union. Dyrt, men effektivt! Simons visakort gick ut igår, så vi är i ungefär samma situation båda två. Inga dyra restaurangbesök här inte! Men vi har lärt oss hitta grymt bra på coop nu. En ost om dagen :) Mycket bättre än restaurang.

Rom Rom!
Jag var inte alls sugen på Rom. Vadå Vatikanstaten, jag har redan sett allt det, flera gånger dessutom. Men Rom verkade som en bra punkt mellan Napoli, som vi inte riktigt ville till och Elba. Dessutom ville Simon dit och eftersom det var hans födelsedag så fick han bestämma. Och tur var det, för det var jättekul att komma till Rom. Vi hade hittat en camping som låg perfekt, bara en liten bit söder om centrum på Trasteveresidan. Dessutom bara tre minuter från tågstationen! När vi kom dit visade det sig så klart att den inte fanns. Så det var bara att ta fram med Lonely Planet och börja ringa hotell. Så klart var alla billiga fulla, men vi fick ett rum på andra sidan stan för ett ok pris. En säng! Vilken lyx! Att ta sig dit var däremot inte så lyxigt. Energireserverna var i botten och väskan vägde 100 kilo. Som tur var var det hotellet bara tre kvarter bakom Termini, så jag kunde ta tåget dit ganska lätt. Och när jag sen var av med väskan var energin på topp igen!
Vi hittade en mysig kinarestaurang, börjar bli lite trötta på bara pasta och pizza nu. Och sen en tur ner förbi Coloseum innan vi stöp i säng.

Matera kan vara den konstigaste stad jag någonsin varit i. Det tog mig och P två dagar att förstå hur allt sitter ihop eftersom den ligger i två olika raviner och efter fyra dagar var vi fortfarande tvungna att stanna och glo på olika saker titt som tätt. Hela stan är utgrävd ur berget. Vissa grottor är bara grotta och andra är påbyggda framåt eller uppåt. Så vi har vandrat runt och tittat, både på hus och på människor. Italienare är roliga! Jag kan sitta en hel dag på piazzan och bara kolla på dem. Och det är helt ok, de glor ungefär lika mycket tillbaka. Det syns på 5 mil att vi är turister. Ingen som kommer härifrån är blond...