Ävetyret har börjat!

Sitter nu på ett hotelrum i Alessandria. Det var inte riktigt planerat att det skulle bli så. Jag skulle ha vaknat på min gård i morse, redo att ge mig ut i salladslanden. Men tre minuters diff kan göra stor skillnad.
Jag kom till Milano och allt hade gått helt enligt planerna. Jag han tom en mini sightseeing i Basel. Men i Milano blrjade jag bli trött så istället för att dubbelkolla mitt spår och vara där 20 min inna tåget gick som jag gjort tidigare satt jag snackade med en tysk inne på stationen. när jag ska kolla var tåget går ifrån så finns det inte nånstans på tavlorna. Det visade sig att det gick från Stazione Porta Genoa och inte Centrale (där jag var). Så jag sprang genom tunnelbanan, och missar tåget med tre minuter. Nästa tåg var det som stannar bakom varje mjölkkartong. Trodde aldrig vi skulle komma fram... och när jag kommer fram så har naturligtvis det sista tåget till Acqui gått. Suck. Dessutom har min mobil dött. Men jag letar reda på en telefonautomat och de lovar att komma och hämta mig. En timme och en macka och senare har de fortfarande inte dykt upp. jag är jättetrött och börjar bli orolig, klockan e tio på kvällen. Var ska jag sova inatt? Hade visserligen hittat the mormon missionaries och de gav mig sitt telefonnummer om jag skuklle behöva hjälp när jag är i området, men att ringa dem och fråga om jag kunde slagga på deras soffa hade inte riktigt funkat... Till slut så ringer Wanessa och berättar att bilen gått sönder så de kan inte komma. Så det e baar att ge sig ut på hotelljakt. Det visade sig vara ganska svårt att hitta ett enda hotell. Efter en timmes promenad med min inte så lilla packning och efter att ha frågat massor med människor så hittar jag tillslut ett. Jag hade bestämt mig för ett tak på 60 euro, över dte så hade det nog blivit billigare att ta en taxi till gården. Rummet kosta 60, men jag fick det för 62 eftersom ac:n inte funka. Orkade inte bry mig. Satt i dushen i en halvtimme och bara njöt av att dusha och somnade sen framför idiotis italiensk tv. Underbart med en riktig säng!

Nu ska jag ta tåget om en timme och sen kommer jag förhoppningsvis att hamna rätt. Idag är det bak- och marmeladdag sa Wanessa igår. Låter alldeles lagom för min del!